Sedan hösten 2009 har Älvsjö ju-jutsuklubb bjudit in till bältesläger. Detta för att påminna jutsare om allt de inte insett att de glömt bort inför sin nästa gradering. Så även denna termin. Det hela leddes av två erfarna instruktörer som under årens lopp har glömt bort mer ju-jutsu än de flesta av oss andra har hunnit lära sig, nämligen Johan Landgren (Älvsjö, 4 dan) och Karin Ersson (Uppsala, 5 dan).

Få saker får mig att gå upp kl 7 en lördagsmorgon, men bälteslägret är ett av dem. Detta syndiga beteende brukar uppvägas av många skratt, lika många aha-upplevelser och nya bekantskaper. Detta läger var inget undantag. Kyu-graderade från hela Stockholm hade dykt upp för att fä sin amnesi botad, och för att få se teknikerna i ett nytt ljus.

Dagen till ära hade vaktmästaren fått för sig att det nog var en bra idé att inte larma av eller låsa upp dörren in till lokalerna, vilket fick till följd att vi alla fick turas om att gå och släppa in utestängda jutsare med jämna mellanrum. Fast detta gav ju iofs fler möjligheter att göra nya bekantskaper, så jag kände aldrig att detta var speciellt betungande.

Stackare, svartbältarna får ju inte vara med på våra roliga läger, tänkte jag

Halvvägs genom lägret slog det mig… det fanns ju inga svartbältaren där. Total avsaknad, sånär som på två förskrämda instruktörer. Stackare, svartbältarna får ju inte vara med på våra roliga läger, tänkte jag, men sen insåg jag att de nog säger samma sak om oss på sina bältesläger. Hmmm… den som graderar får se….

Nåväl, efter fyra timslånga pass var det flesta av teknikerna till mitt nästa bälte, inklusive katan, genomgångna och min amnesi var botad. Dvs jag kom ihåg att det nog är rätt bra att det är ett litet tag till innan jag skall försöka lägga mitt bruna bälte på hyllan. Måste bara hitta en graderingskamrat i min storlek att strypa, slå och misshandla först.

Tack Johan och Karin för ett väl genomfört läger.Jag hade kul och lärde mig massvis!

Olav Holten